Vanliga frågor

Vanliga frågor

Musklick. Ikon Klicka på frågorna

Får man ersättning vid en donation?

Levande donatorer får ersättning för faktiska kostnader i samband med en donation. Utöver detta utgår ingen ersättning. Vid donation efter ett dödsfall utgår ingen ersättning. Eventuella merkostnader på grund av undersökningar bekostas av sjukvården.

Vad säger de olika religionerna om donation?

Samtliga stora världsreligioner är för donation.

Dör människor i väntan på transplantation?

Ja, varje år dör ett antal patienter i vänta på transplantation på grund av den brist på donerade organ och vävnader som föreligger. Det föreligger också en brist på speciellt barnhjärtklaffar med risk för att barn dör i väntan på en ny hjärtklaff.

Finns det en svart marknad för organ och vävnader?

Ja, det finns en svart marknad för organ och vävnader. Det är då framför allt människor i fattiga länder som blir lovade generös ersättning för sina njurar. Efter donationen får de inte vad de utlovats och inte heller någon medicinsk uppföljning efteråt. Detta måste motverkas och det bästa du kan göra är att hjälpa de som vill donera att få göra så.

Är fortsatt vård ett alternativ till donation?

Nej, det är det inte. Vården av en patient ges för att hjälpa patienten och när detta inte går blir donation aktuell först när patienten avlidit. Behandlingen avbryts aldrig med syfte att få en donation till stånd.

Får man sämre vård om man blir donator?

Nej, donatorer får inte sämre vård. Vården fortsätter med samma kvalitet fram till dödsfallet. Det görs för att organ och vävnader som ska doneras ska vara i bästa skick då de tas tillvara.

Kan alla donera?

Ja, alla kan ta ställning för donation. Vid varje donationstillfälle görs sedan en utredning för att se om och vilka organ och vävnader som kan doneras.

Kan man vara säker på att en donator är död?

Det sätt som ett dödsfall konstateras på är helt säkert och det råder ingen tveksamhet om att personen är död. Det finns skrönor där det påstås att döda personer vaknat upp men dessa har aldrig varit konstaterat döda utan endast varit djupt medvetslösa under en kortare eller längre tid.

Hur många kan bli hjälpta av en donation?

Beroende på hur många organ och vävnader som tillvaratas från en donator kan ett stort antal patienter bli hjälpta.

Kan man bestämma vart organ och vävnader ska gå?

Nej, det får man inte bestämma. De organ och vävnader som doneras från avlidna transplanteras till de patienter som har störst behov. Vid donation från en levande person sker den vanligtvis till en bekant.

Kan man donera både organ och vävnader?

Ja, både organ och vävnader kan doneras efter en persons död. En så kallad multidonation gör att fler behövande kan få hjälp.

Hur ung/gammal kan man vara för att donera?

Det finns inga åldersgränser för att kunna donera. I varje enskilt fall utvärderas organ och vävnader om de är möjliga att ta tillvara för transplantation. Det är idag inte ovanligt med donatorer som är äldre än 80 år.

En webbutbildning för dig som arbetar inom sjukvården och ska vara med och främja donation som en del av din yrkesroll.

Musklick. Ikon Klicka på någon av kapiteldelarna nedan för att starta.

Allt börjar med någons vilja att donera, som är vår uppgift att tillmötesgå. För att alla ska kunna ta ställning till donation krävs att frågan kommer upp, att sakfrågor besvaras och att information ges.

Därför krävs att du som sjukvårdspersonal uppmärksammar möjliga donatorer.

Du som arbetar inom sjukvården har som uppgift att i ditt dagliga arbete uppmärksamma en möjlig donator och därmed skapa förutsättningar för att rädda liv. Vi ska beakta donatorns vilja.

Det är bara vi som kan göra det möjligt, som en del av vårt dagliga arbete.

Vi har bara en kropp och det finns idag inga biologiska reservdelar. Vi människor behöver därför varandra för att möjliggöra transplantation, transfusion eller assisterad befruktning.

Även vi inom sjukvården berörs då våra patienter, vi själva, våra nära, våra vänner och deras vänner alla är möjliga donatorer och mottagare.

Hur främjar jag donation?

Musklick. Ikon Klicka på bilderna för att läsa mer.

Ta upp frågan

Du som arbetar inom sjukvården har som en av dina arbetsuppgifter att vara lyhörd för att en person vill donera eller för att en avliden person velat donera.

Vi ska därför alla bidra till att uppmärksamma och hålla frågan om donation aktuell.

Förklara varför

Kunskap gör det lättare att skapa motivation att ta ställning, vilket kan underlättas om vi är villiga att förklara vad det handlar om.

Ju fler samtal i vardagen du kan få igång, desto större blir möjligheten att fler vill meddela sin vilja.

Berätta hur

Många är beredda att göra sin vilja känd bara de får veta hur man gör och så länge det är enkelt. Samtycke kan ges muntligt, via ett donationskort eller genom donationsregistret.

Detta bidrar till varje människas rätt att bestämma över sin egen kropp.

Vem bestämmer?

Här följer en beskrivning av de tre aktörer som är inblandade i frågan om vem som har bestämmanderätt om en donation får ske eller inte.

När den avlidne på något sätt, muntligt eller skriftligt, har uttryckt sin vilja gäller den alltid. Den senaste viljan gäller. Samtyckesfrågan diskuteras dock alltid med de närstående. Det skapar trygghet för att få sin vilja igenom, och en trygghet för de närstående.

När den avlidne inte har uttryckt sin vilja ges de närstående möjlighet att tolka denna. Det är med andra ord fortfarande patientens vilja som råder, men tolkas av de anhöriga.

När den avlidne inte har uttryckt sin vilja och de närstående inte kan tolka denna utgår lagen från att han eller hon varit positiv till donation. Närstående ges i denna situation, men endast i denna situation, rätt att motsätta sig en donation (vetorätt).

Vad kan man donera?

Musklick. Ikon Klicka på pilarna för att bläddra.

Lungor

Läs mer

Njurar

Läs mer

Lever

Läs mer

Hjärta

Läs mer

Bukspottkörtel

Läs mer

Tunntarm

Läs mer

Organ efter döden

Hornhinna

Läs mer

Hjärtklaff

Läs mer

Hörselben

Läs mer

Benvävnad

Läs mer

Vävnad efter döden

Blod

Läs mer

Plasma

Läs mer

Blodplättar

Läs mer

Stamceller

Läs mer

Könsceller

Läs mer

Höftkulor

Läs mer

Bröstmjölk

Läs mer

Njure

Läs mer

Leverlob

Läs mer

Fosterhinna

Läs mer

Levande donationer

Hur går det till?

Musklick. Ikon Välj donationstyp och klicka sedan på tidslinjen för att läsa mer.

1

Uppmärksamma donatorer

2

Diagnostik

3

Samtycke

4

Att förbereda donation

5

Efter donation

Avliden donator

Du som läkare, sjuksköterska och undersköterska ska hjälpa till att identifiera möjliga donatorer och uppmärksamma ansvarig läkare när möjlighet till donation finns. Ett första avgörande steg som är en förutsättning för att donation ska vara möjligt.

Levande donatorer

Det man i första hand kan donera som levande är en njure, men det är också möjligt att donera en del av sin lever. Oftast har donatorn någon form av relation till mottagaren och tar själv kontakt med vården.

Avlidna donatorer

Vi har i Sverige total hjärninfarkt som dödsbegrepp, vilket innebär att en människa är död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Dödsfallet fastställs av läkare genom kliniska undersökningar som ibland behöver bekräftas med röntgen av hjärnans blodkärl.

För en organdonation krävs vård i respirator på en intensivvårdsavdelning vid dödstillfället.

Avlidna donatorer

De närstående ska alltid informeras före ett donationsingrepp, vilket den läkare som får besluta om donationsingreppet ska ansvara för. Under samtalet utreds möjligheten till donation. Eventuell anmälan till donationsregistret kontrolleras efter att dödsfallet konstaterats. Vid samtalet är det lämpligt att även en sjuksköterska är med.

Levande donatorer

Oftast har donatorn någon form av relation till mottagaren. Den som vill bli donator ska kontakta den vårdgivare som sköter den patient som är i behov av en transplantation. Levande njurdonator kan också donera anonymt (altruistisk donation). I sådant fall kontaktas närmaste transplantationsenhet.

Avliden donator

Efter samtycke till donation utreds organens lämplighet genom utredning av tidigare och aktuell sjukhistoria, olika undersökningar görs och prover tas. Samtidigt kallar transplantationskoordinatorer in mottagare och samordnar donationsoperationen med de olika transplantationerna. Donationsoperationen ska vara påbörjad senast 24 timmar efter att dödsfallet konstaterats.

Levande donator

En person som vill bli levande donator genomgår en psykosocial utredning och en omfattande medicinsk utredning innan beslut om tillvaratagande fattas.

Avliden donator

Kort efter dödsfallet och donationen får närstående möjlighet att träffa de läkare, sjuksköterskor och annan personal som deltagit i vården och vid donationen. Information ges då om vilka organ som tillvaratagits och transplanterats samt resultatet av transplantationerna.

Levande donator

Levande donatorer behöver återkommande kontrolleras och följas upp under resten av livet.

1

Uppmärksamma donatorer

2

Diagnostik

3

Samtycke

4

Att förbereda donation

5

Efter donation

Avlidna donatorer

Du har en skyldighet att uppmärksamma möjliga donatorer och meddela ansvarig läkare när möjlighet till donation finns.

Uppmärksammandet är ett första och avgörande steg som är en förutsättning för att donation ska bli möjlig.

Levande donatorer

Donation av vävnader från levande donatorer sker ofta i samband med deras vård och efter diskuterat samtycke med behandlande läkare.

Avlidna donatorer

Vi använder total hjärninfarkt som dödsbegrepp, vilket innebär att en människa är död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Diagnostiken utförs av läkare.

Avlidna donatorer

De närstående ska alltid informeras före ett donationsingrepp, vilket den läkare som får besluta om donationsingreppet ska ansvara för. Under samtalet utreds möjligheten till donation.

Eventuell anmälan till donationsregistret kontrolleras efter att dödsfallet konstaterats.

Levande donatorer

Donation av vävnader från levande donatorer sker ofta i samband med deras vård och efter diskuterat samtycke med behandlande läkare.

Avlidna och levande donatorer

Efter samtycke till donation utreds vävnadernas lämplighet genom utredning av tidigare och aktuell sjukhistoria, olika undersökningar görs och prover tas.

För avlidna donatorer ska provtagning vara utförd inom 24 timmar medan tillvaratagandet kan ske senare.

Avlidna och levande donatorer

Donator eller närstående kan alltid få veta vilka vävnader som accepterats för transplantation och i ett senare skede även om de kommit till användning.

1

Att hitta donatorer

2

Utredning

3

Bedömning

4

Godkännande av donator

5

Efter donation

Spermie- och äggdonatorer

Rekrytering av spermie- och äggdonatorer sker genom samhällsinformation som till exempel kampanjer, annonsering i media och via universitetsklinikernas hemsidor.

För att donera könsceller skall man vara frisk och inte vara känd bärare av ärftlig sjukdom eller av allvarlig smittsam sjukdom.

Spermiedonator

För att donera spermier skall man vara mellan 23 och 45 år. Analyser av spermaprov och infektionsprover skall också vara godkända.

Äggdonator

För att donera ägg skall man vara mellan 23 och 35 år. En utredning görs där även medicinska risker i samband med en eventuell donation värderas. Infektionsprover skall också vara godkända.

Spermiedonator och äggdonator

Psykosocial bedömning av donatorn görs av person med beteendevetenskaplig kompetens där donationens etiska, psykologiska, sociala och medicinska konsekvenser diskuteras.

Spermiedonator och äggdonator

När den samlade bedömningen av donatorn, inklusive undertecknat samtycke, finns sammanställt skall slutgiltigt godkännande om donation fattas av läkare.

Vid äggdonation förbereds donatorn genom hormonstimulering innan tillvaratagande kan ske.

Enligt svensk lag har barn som kommit till genom könscellsdonation rätt att vid mogen ålder få veta sitt genetiska ursprung. Uppgifter om donatorer arkiveras därför och är tillgängliga i 70 år på kliniken.

Mottagarna (föräldrarna) har inte tillgång till information om donatorer och donatorer har heller inte tillgång till information om mottagare och barn. Det är dock möjligt för donatorer att få reda på om donationen har lett till barn.

1

Att rekrytera donatorer

2

Diagnostik

3

Samtycke

4

Att förbereda donation

5

Efter donation

Blod

Rekrytering sker genom kontinuerlig samhällsinformation som t. ex. kampanjer, medarbetare i vården, hemsidan geblod.nu, sociala medier, olika mässor och andra events och inte minst via andra blodgivare.

Stamceller

Altruistiska stamcellsdonatorer till Tobiasregistret rekryteras genom samhällsinformation medan rekrytering till navelsträngsblodbanken eller egendonation sker i samband med sjukvård.

Blod

De flesta personer mellan 18-60 år som är friska och väger minst 50 kg kan bli blodgivare.

Stamceller

De flesta personer mellan 18-59 år som är friska, väger minst 50 kg och ha ett BMI-värde understigande 40 kan bli donatorer till Tobiasregistret.

Blod och stamceller

Blivande blodgivare anmäler sig på närmaste blodcentral/blodbuss eller via hemsidan geblod.nu.

På blodcentral/blodbuss eller vid anmälan till Tobiasregistret besvaras först en hälsodeklaration och därefter sker enskild intervju om hälsotillståndet. Precis som inom övriga delar av sjukvården gäller tystnadsplikt.

Blod

Blodtryck och blodprov tas för att undersöka lämpligheten som givare. Om inga hinder framkommer vid intervju eller efter utförda analyser blir man kallad till första blodgivningen efter någon vecka. Män får ge blod 4 gånger/år och kvinnor 3 gånger/år.

Stamceller

Inför stamcellsdonation görs en utvidgad celltypning med blodprov innan donation kan bli aktuell.

Blod

Efter blodgivning erbjuds vätska och lättare förtäring samt dessutom järntabletter. Hos en del landsting sker telefonbekräftelse när blodet kommit till nytta för en patient.

Stamceller

Aktuell information finns på hemsidan www.tobiasregistret.se

Roller vid donation

Musklick. Ikon Bläddra med pilarna för att läsa om de olika rollerna som är involverade vid donation.

Roll

Ansvar

Vårdansvarig läkare

Beslutar om donation. Hanterar närståendesamtal

Sjuksköterska

Medverkar vid donationssamtal och utför vissa undersökningar. Sköter blodtappning.

Undersköterska

Uppmärksamma möjliga donatorer. Närståendekontakt.

Transplantationskirurg

Beslutar om tillvaratagande av organ.

BMA

Utför och analyserar tester. Sköter blodtappning.

Obduktionstekniker

Tillvaratar vävnader från avlidna.

Rättsläkare/Patolog

Beslutar om tillvaratagande av vävnader från avlidna.

Barnmorska

Deltar vid assisterad befruktning och könscellsdonation.

Primärvårdspersonal

Hänvisa till information om donation. Känna till samtyckesregler.

Kurator

Deltar i donationsutredningar.

DAL/DAS

Kunskapsresurs i donation av organ och vävnader. Biträder i närståendesamtal.

rDAL/rDAS

Samordnar donationsverksamhet inom regionen.

Transplantationskoordinator

Samordnar tillvaratagande och transplantation av organ. Samlar in medicinsk information om donatorn. Hanterar spårbarhet

Vävnadskoordinator

Hanterar spårbarhet. Samordnar tillvaratagande av vävnader.

Vad kan du göra?

Mottagning eller vårdcentral

Du som arbetar på en mottagning eller vårdcentral ska ha kunskap om hur de vårdsökande och deras närstående kan få information om donation av organ, vävnader, celler och blod.

Du ska alltid kunna ge eller hänvisa till information; i annat fall hänvisa till donationsansvarig personal eller källor på vårdguiden (1177).

Vårdavdelning

Som personal på en vårdenhet ska hjälpa till att uppmärksamma möjligheten till donation av vävnader då en person avlidit och meddela ansvarig läkare.

På enheten ska finnas kunskap om hur man tar ställning till donation och hur det dokumenteras. På enheten ska också finnas kunskap om hur en vävnadsdonation går till. Saknas denna kunskap hänvisas till donationsansvarig personal.

Intensivvårdsavdelning

Som personal på en intensivvårdsavdelning ska du hjälpa till att uppmärksamma möjligheten av organ- och vävnadsdonation då en person avlidit och meddela ansvarig läkare.

Du ska också ha kunskap om hur man tar ställning till donation och hur detta dokumenteras. Du ska också ha kunskap om hur en donation går till.

Fyra mål med donation

Musklick. Ikon Klicka på knapparna nedan för att läsa mer om målen.

Rädda liv

Ersätta sjuka organ, vävnader och celler med friska när liv är i fara.

Förbättra livskvalitet

Nya organ, vävnader eller celler innebär möjligheten till ett nytt liv - en andra chans - för personer med svår sjukdom eller infertilitet.

Kunna ge vård

Exempelvis blod vid förlossningar, stora operationer, transplantationer, svåra olyckor och behandling av sjukdomar.

Hjälpa ofrivillig barnlösa

Assisterad befruktning som kan förbättra livskvaliteten för ofrivilligt barnlösa.

Vad kan en transplantation betyda?

Musklick. Ikon Klicka på de olika organen och vävnaderna.

En njursjuk patient som får en ny njure slipper livsuppehållande dialysbehandling tre till sju dagar i veckan.

Ett nytt hjärta räddar liv och kan bespara mottagaren svårt lidande med många sjukhusvistelser och ett begränsat liv.

För patienter med svåra leversjukdomar kan en levertransplantation vara den enda behandlingen för att överleva.

Ö-celler tas tillvara för att utveckla behandling av svår diabetes.

En rad olika sjukdomar kan orsaka svår lungsjukdom vilket orsakar mycket lidande och till slut kan lungfunktionen bli så dålig att en transplantation blir nödvändig för att den drabbade ska överleva.

Vid till exempel operationer, blödningar och olycksfall är blod ofta livräddande. Begränsad hållbarhet och stor åtgång medför kontinuerligt behov av nytt blod.

För barn med medfödda eller förvärvade hjärtfel är behovet av biologiska hjärtklaffar extra stort, och kan vara livräddande.

Många infertila behöver hjälp med donerade ägg eller spermier för att kunna få barn.

Hud

För en person med exempelvis brännskador fungerar hud från en donator som ett biologiskt förband vid sårläkning.

Att ersätta ett städ eller hammare från en avliden donator kan avhjälpa vid allt från svår hörselnedsättning till dövhet.

Många patienter med blodcellscancer behöver stamceller för att överleva.

En njursjuk patient som får en ny njure slipper livsuppehållande dialysbehandling tre till sju dagar i veckan.

Ett nytt hjärta räddar liv och kan bespara mottagaren svårt lidande med många sjukhusvistelser och ett begränsat liv.

För patienter med svåra leversjukdomar kan en levertransplantation vara den enda behandlingen för att överleva.

Ö-celler tas tillvara för att utveckla behandling av svår diabetes.

Vid till exempel operationer, blödningar och olycksfall är blod ofta livräddande. Begränsad hållbarhet och stor åtgång medför kontinuerligt behov av nytt blod.

För barn med medfödda eller förvärvade hjärtfel är behovet av biologiska hjärtklaffar extra stort, och kan vara livräddande.

Många infertila behöver hjälp med donerade ägg eller spermier för att kunna få barn.

Hud

För en person med exempelvis brännskador fungerar hud från en donator som ett biologiskt förband vid sårläkning.

Att ersätta ett städ eller hammare från en avliden donator kan avhjälpa vid allt från svår hörselnedsättning till dövhet.

Många patienter med blodcellscancer behöver stamceller för att överleva.

 

Tyck till

För att göra denna webbutbildning så bra som möjligt behöver vi återkoppling från de den är till för. Vi vore mycket tacksamma om du svarade på våra korta frågor.

Vad var ditt övergripande intryck av webbutbildningen?

Har du några övriga kommentarer?