Hur främjar jag donation?
Klicka på bilderna för att läsa
mer.
Ta upp frågan
Du som arbetar inom sjukvården har som en
av dina arbetsuppgifter att vara lyhörd för att en person vill
donera eller för att en avliden person velat donera.
Vi ska därför alla bidra till att uppmärksamma och hålla frågan om
donation aktuell.
Förklara varför
Kunskap gör det lättare att skapa
motivation att ta ställning, vilket kan underlättas om vi är
villiga att förklara vad det handlar om.
Ju fler samtal i vardagen du kan få igång, desto större blir
möjligheten att fler vill meddela sin vilja.
Berätta hur
Många är beredda att göra sin vilja känd
bara de får veta hur man gör och så länge det är enkelt. Samtycke kan ges muntligt, via ett donationskort eller genom donationsregistret.
Detta bidrar till varje människas rätt att bestämma över sin egen
kropp.
Vem bestämmer?
Här följer en beskrivning av de tre aktörer som är inblandade i frågan om vem som har bestämmanderätt om en donation får ske eller inte.
När den avlidne på något sätt, muntligt eller skriftligt, har uttryckt sin vilja gäller den alltid. Den senaste viljan gäller. Samtyckesfrågan diskuteras dock alltid med de närstående. Det skapar trygghet för att få sin vilja igenom, och en trygghet för de närstående.
När den avlidne inte har uttryckt sin vilja ges de närstående möjlighet att tolka denna. Det är med andra ord fortfarande patientens vilja som råder, men tolkas av de anhöriga.
När den avlidne inte har uttryckt sin vilja och de närstående inte kan tolka denna utgår lagen från att han eller hon varit positiv till donation. Närstående ges i denna situation, men endast i denna situation, rätt att motsätta sig en donation (vetorätt).
Vad kan man donera?
Klicka på pilarna för att
bläddra.
Organ efter döden
Hur går det till?
Välj donationstyp och klicka sedan
på tidslinjen för att läsa mer.
Uppmärksamma donatorer
Diagnostik
Samtycke
Att förbereda donation
Efter donation
Avliden donator
Du som läkare, sjuksköterska och undersköterska ska hjälpa till att identifiera möjliga donatorer och uppmärksamma ansvarig läkare när möjlighet till donation finns. Ett första avgörande steg som är en förutsättning för att donation ska vara möjligt.
Levande donatorer
Det man i första hand kan donera som levande är en njure, men det är också möjligt att donera en del av sin lever. Oftast har donatorn någon form av relation till mottagaren och tar själv kontakt med vården.
Avlidna donatorer
Vi har i Sverige total hjärninfarkt som dödsbegrepp,
vilket innebär att en människa är död då hjärnans samtliga
funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort.
Dödsfallet fastställs av läkare genom kliniska
undersökningar som ibland behöver bekräftas med röntgen av
hjärnans blodkärl.
För en organdonation krävs vård i respirator på en
intensivvårdsavdelning vid dödstillfället.
Avlidna donatorer
De närstående ska alltid informeras före ett donationsingrepp, vilket den läkare som får besluta om donationsingreppet ska ansvara för. Under samtalet utreds möjligheten till donation. Eventuell anmälan till donationsregistret kontrolleras efter att dödsfallet konstaterats. Vid samtalet är det lämpligt att även en sjuksköterska är med.
Levande donatorer
Oftast har donatorn någon form av relation till mottagaren. Den som vill bli donator ska kontakta den vårdgivare som sköter den patient som är i behov av en transplantation. Levande njurdonator kan också donera anonymt (altruistisk donation). I sådant fall kontaktas närmaste transplantationsenhet.
Avliden donator
Efter samtycke till donation utreds organens lämplighet genom utredning av tidigare och aktuell sjukhistoria, olika undersökningar görs och prover tas. Samtidigt kallar transplantationskoordinatorer in mottagare och samordnar donationsoperationen med de olika transplantationerna. Donationsoperationen ska vara påbörjad senast 24 timmar efter att dödsfallet konstaterats.
Levande donator
En person som vill bli levande donator genomgår en psykosocial utredning och en omfattande medicinsk utredning innan beslut om tillvaratagande fattas.
Avliden donator
Kort efter dödsfallet och donationen får närstående möjlighet att träffa de läkare, sjuksköterskor och annan personal som deltagit i vården och vid donationen. Information ges då om vilka organ som tillvaratagits och transplanterats samt resultatet av transplantationerna.
Levande donator
Levande donatorer behöver återkommande kontrolleras och följas upp under resten av livet.
Uppmärksamma donatorer
Diagnostik
Samtycke
Att förbereda donation
Efter donation
Avlidna donatorer
Du har en skyldighet att uppmärksamma möjliga donatorer
och meddela ansvarig läkare när möjlighet till donation
finns.
Uppmärksammandet är ett första och avgörande steg som är en
förutsättning för att donation ska bli möjlig.
Levande donatorer
Donation av vävnader från levande donatorer sker ofta i samband med deras vård och efter diskuterat samtycke med behandlande läkare.
Avlidna donatorer
Vi använder total hjärninfarkt som dödsbegrepp, vilket innebär att en människa är död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Diagnostiken utförs av läkare.
Avlidna donatorer
De närstående ska alltid informeras före ett
donationsingrepp, vilket den läkare som får besluta om
donationsingreppet ska ansvara för. Under samtalet utreds
möjligheten till donation.
Eventuell anmälan till donationsregistret kontrolleras
efter att dödsfallet konstaterats.
Levande donatorer
Donation av vävnader från levande donatorer sker ofta i samband med deras vård och efter diskuterat samtycke med behandlande läkare.
Avlidna och levande donatorer
Efter samtycke till donation utreds vävnadernas
lämplighet genom utredning av tidigare och aktuell
sjukhistoria, olika undersökningar görs och prover tas.
För avlidna donatorer ska provtagning vara utförd inom 24
timmar medan tillvaratagandet kan ske senare.
Avlidna och levande donatorer
Donator eller närstående kan alltid få veta vilka vävnader som accepterats för transplantation och i ett senare skede även om de kommit till användning.
Att hitta donatorer
Utredning
Bedömning
Godkännande av donator
Efter donation
Spermie- och äggdonatorer
Rekrytering av spermie- och äggdonatorer sker genom samhällsinformation som till exempel kampanjer, annonsering i media och via universitetsklinikernas hemsidor.
För att donera könsceller skall man vara frisk och inte vara känd bärare av ärftlig sjukdom eller av allvarlig smittsam sjukdom.
Spermiedonator
För att donera spermier skall man vara mellan 23 och 45 år. Analyser av spermaprov och infektionsprover skall också vara godkända.
Äggdonator
För att donera ägg skall man vara mellan 23 och 35 år. En utredning görs där även medicinska risker i samband med en eventuell donation värderas. Infektionsprover skall också vara godkända.
Spermiedonator och äggdonator
Psykosocial bedömning av donatorn görs av person med beteendevetenskaplig kompetens där donationens etiska, psykologiska, sociala och medicinska konsekvenser diskuteras.
Spermiedonator och äggdonator
När den samlade bedömningen av donatorn, inklusive
undertecknat samtycke, finns sammanställt skall slutgiltigt
godkännande om donation fattas av läkare.
Vid äggdonation förbereds donatorn genom hormonstimulering
innan tillvaratagande kan ske.
Enligt svensk lag har barn som kommit till genom
könscellsdonation rätt att vid mogen ålder få veta sitt
genetiska ursprung. Uppgifter om donatorer arkiveras därför
och är tillgängliga i 70 år på kliniken.
Mottagarna (föräldrarna) har inte tillgång till information
om donatorer och donatorer har heller inte tillgång till
information om mottagare och barn. Det är dock möjligt för
donatorer att få reda på om donationen har lett till
barn.
Att rekrytera donatorer
Diagnostik
Samtycke
Att förbereda donation
Efter donation
Blod
Rekrytering sker genom kontinuerlig samhällsinformation som t. ex. kampanjer, medarbetare i vården, hemsidan geblod.nu, sociala medier, olika mässor och andra events och inte minst via andra blodgivare.
Stamceller
Altruistiska stamcellsdonatorer till Tobiasregistret rekryteras genom samhällsinformation medan rekrytering till navelsträngsblodbanken eller egendonation sker i samband med sjukvård.
Blod
De flesta personer mellan 18-60 år som är friska och väger minst 50 kg kan bli blodgivare.
Stamceller
De flesta personer mellan 18-59 år som är friska, väger minst 50 kg och ha ett BMI-värde understigande 40 kan bli donatorer till Tobiasregistret.
Blod och stamceller
Blivande blodgivare anmäler sig på närmaste
blodcentral/blodbuss eller via hemsidan geblod.nu.
På blodcentral/blodbuss eller vid anmälan till Tobiasregistret besvaras först en
hälsodeklaration och därefter sker enskild intervju om
hälsotillståndet. Precis som inom övriga delar av
sjukvården gäller tystnadsplikt.
Blod
Blodtryck och blodprov tas för att undersöka lämpligheten som givare. Om inga hinder framkommer vid intervju eller efter utförda analyser blir man kallad till första blodgivningen efter någon vecka. Män får ge blod 4 gånger/år och kvinnor 3 gånger/år.
Stamceller
Inför stamcellsdonation görs en utvidgad celltypning med blodprov innan donation kan bli aktuell.
Blod
Efter blodgivning erbjuds vätska och lättare förtäring samt dessutom järntabletter. Hos en del landsting sker telefonbekräftelse när blodet kommit till nytta för en patient.
Stamceller
Aktuell information finns på hemsidan www.tobiasregistret.se
Roller vid donation
Bläddra med pilarna för att läsa om
de olika rollerna som är involverade vid donation.
Roll
Ansvar
Vårdansvarig läkare
Beslutar om donation. Hanterar närståendesamtal
Sjuksköterska
Medverkar vid donationssamtal och utför vissa undersökningar. Sköter blodtappning.
Undersköterska
Uppmärksamma möjliga donatorer. Närståendekontakt.
Transplantationskirurg
Beslutar om tillvaratagande av organ.
BMA
Utför och analyserar tester. Sköter blodtappning.
Obduktionstekniker
Tillvaratar vävnader från avlidna.
Rättsläkare/Patolog
Beslutar om tillvaratagande av vävnader från avlidna.
Barnmorska
Deltar vid assisterad befruktning och könscellsdonation.
Primärvårdspersonal
Hänvisa till information om donation. Känna till samtyckesregler.
Kurator
Deltar i donationsutredningar.
DAL/DAS
Kunskapsresurs i donation av organ och vävnader. Biträder i närståendesamtal.
rDAL/rDAS
Samordnar donationsverksamhet inom regionen.
Transplantationskoordinator
Samordnar tillvaratagande och transplantation av organ. Samlar in medicinsk information om donatorn. Hanterar spårbarhet
Vävnadskoordinator
Hanterar spårbarhet. Samordnar tillvaratagande av vävnader.
Vad kan du göra?
Mottagning eller vårdcentral
Du som arbetar på en mottagning eller
vårdcentral ska ha kunskap om hur de vårdsökande och deras
närstående kan få information om donation av organ, vävnader,
celler och blod.
Du ska alltid kunna ge eller hänvisa till information; i annat fall
hänvisa till donationsansvarig personal eller källor på vårdguiden
(1177).
Vårdavdelning
Som personal på en vårdenhet ska hjälpa till
att uppmärksamma möjligheten till donation av vävnader då en person
avlidit och meddela ansvarig läkare.
På enheten ska finnas kunskap om hur man tar ställning till
donation och hur det dokumenteras. På enheten ska också finnas
kunskap om hur en vävnadsdonation går till. Saknas denna kunskap
hänvisas till donationsansvarig personal.
Intensivvårdsavdelning
Som personal på en intensivvårdsavdelning ska
du hjälpa till att uppmärksamma möjligheten av organ- och
vävnadsdonation då en person avlidit och meddela ansvarig
läkare.
Du ska också ha kunskap om hur man tar ställning till donation och
hur detta dokumenteras. Du ska också ha kunskap om hur en donation
går till.
Fyra mål med donation
Klicka på knapparna nedan för att läsa
mer om målen.
Rädda liv
Ersätta sjuka organ, vävnader och celler med friska när liv är i fara.
Förbättra livskvalitet
Nya organ, vävnader eller celler innebär möjligheten till ett nytt liv - en andra chans - för personer med svår sjukdom eller infertilitet.
Kunna ge vård
Exempelvis blod vid förlossningar, stora operationer, transplantationer, svåra olyckor och behandling av sjukdomar.
Hjälpa ofrivillig barnlösa
Assisterad befruktning som kan förbättra livskvaliteten för ofrivilligt barnlösa.
Vad kan en transplantation betyda?
Klicka på de olika organen och
vävnaderna.
En njursjuk patient som får en ny njure slipper livsuppehållande dialysbehandling tre till sju dagar i veckan.
Ett nytt hjärta räddar liv och kan bespara mottagaren svårt lidande med många sjukhusvistelser och ett begränsat liv.
För patienter med svåra leversjukdomar kan en levertransplantation vara den enda behandlingen för att överleva.
Ö-celler tas tillvara för att utveckla behandling av svår diabetes.
En rad olika sjukdomar kan orsaka svår lungsjukdom vilket orsakar mycket lidande och till slut kan lungfunktionen bli så dålig att en transplantation blir nödvändig för att den drabbade ska överleva.
Vid till exempel operationer, blödningar och olycksfall är blod ofta livräddande. Begränsad hållbarhet och stor åtgång medför kontinuerligt behov av nytt blod.
För barn med medfödda eller förvärvade hjärtfel är behovet av biologiska hjärtklaffar extra stort, och kan vara livräddande.
Många infertila behöver hjälp med donerade ägg eller spermier för att kunna få barn.
För en person med exempelvis brännskador fungerar hud från en donator som ett biologiskt förband vid sårläkning.
Att ersätta ett städ eller hammare från en avliden donator kan avhjälpa vid allt från svår hörselnedsättning till dövhet.
Många patienter med blodcellscancer behöver stamceller för att överleva.
En njursjuk patient som får en ny njure slipper livsuppehållande dialysbehandling tre till sju dagar i veckan.
Ett nytt hjärta räddar liv och kan bespara mottagaren svårt lidande med många sjukhusvistelser och ett begränsat liv.
För patienter med svåra leversjukdomar kan en levertransplantation vara den enda behandlingen för att överleva.
Ö-celler tas tillvara för att utveckla behandling av svår diabetes.
Vid till exempel operationer, blödningar och olycksfall är blod ofta livräddande. Begränsad hållbarhet och stor åtgång medför kontinuerligt behov av nytt blod.
För barn med medfödda eller förvärvade hjärtfel är behovet av biologiska hjärtklaffar extra stort, och kan vara livräddande.
Många infertila behöver hjälp med donerade ägg eller spermier för att kunna få barn.
För en person med exempelvis brännskador fungerar hud från en donator som ett biologiskt förband vid sårläkning.
Att ersätta ett städ eller hammare från en avliden donator kan avhjälpa vid allt från svår hörselnedsättning till dövhet.
Många patienter med blodcellscancer behöver stamceller för att överleva.